Nine in the afternoon

Tänk om alla var lite mer som McGyver.

Vilken värld vi hade levt i då.

Ojojoj.

I write sins, not tradgedies

Jag har alltid avskytt folk som skriver på facebook att de är sjuka.

De som har statusuppdateringar i flera dagar som enbart handlar om hur mycket feber de har, hur mycket de snorar, vad de har kräkts..

Jag tycker att det är ett rop på uppmärksamhet som jag inte är villig att svara på.

Så har dagen då jag blivit sjuk och fått feber kommit, och det kliar i mina fingrar:

Jag vill att hela världen ska veta hur sjuk jag är, så att de sedan kan tycka synd om mig.

Dubbelmoral?

Nejdå.

Jag är ju annorlunda.

The Take Over, the Breaks Over

Det bor en spindeldrottning i källaren.

Det var min granne, som bor en våning under mig som var så trevlig och talade om att det bor en sådan där.

Självklart har jag sett den, den ser ut som man kan tänka sig att en spindeldrottning ser ut.

Ja, utan krona då.

Eftersom att hennes kungarike tydligen råkar vara på samma ställe som jag duschar blir en form av kollision.

Som tur är går det lätt att lösa,

jag ska aldrig någonsin duscha där mer.

Inte förrän hon är död vill säga.

Kampen har börjat.

Let the monkey out

Musik som gör en glad.


The weatherman

Idag känns det ungefär som att gå runt i någon annans dåliga andedräkt.

Jävla skitväder.

Give me everything

När man gör misstag på misstag kan det ibland kännas ungefär som att gräva en grop för sig själv.

Ju mer man gräver, ju svårare blir det att klättra upp.

I denna lilla gropgrävande världen krävs det dessutom extremt mycket mer energi för att klättra än att gräva, vilket innebär att till slut blir det fruktansvärt jobbigt att klättra upp.

Som jag sa till Tetris häromdagen när vi diskuterade mitt liv (ja, det låter själviskt):

"Det känns nästan bättre att gräva djupare, då kanske jag kommer ut på andra sidan."

Hur som helst.

Jag börjar trivas i min lilla egengrävda grop.

Det är nästan så att jag ska börja inreda den.

Vinka gärna när ni går förbi och kikar ner i gropen även kallad mitt liv baserat på dåliga beslut.

True men don't kill coyotes

Petra: "Okej, från och med nu, om någon frågar, är vi 16 INTE 19!"
Jag: "Varför, är det åldersgräns i vattenrutchbanan?"
Petra: "Nej, det låter bara bättre så. Man kan ju inte vara 19 och åka vattenrutchbana.."

Badhus är spännande.

Man råkar ut för situationer man i stort sett aldrig råkar ut för någon annanstans.
Det kan ju bero på att det endast kan ske på badhus,
men ändå.

Hur som helst.

I kön före oss till vattenrutchbanan springer en tjock (ja, jag var tvungen att nämna det) typ 12årig kille och drar ner byxorna mitt framför ögonen på oss och slänger sig i rutchkanan.
Vår reaktion blev ungefär:

"Jaha?"

Sen var det en tant som inte var blyg med sin genitala hygien och var framme med både duschstråle och rakhyvel inför ögonen på alla som råkade passera förbi.

Reaktionen blev ungefär densamma.

Som sagt.

Badhus är spännande.

PEACE OUT.

Let the monkey out

"Det står här att killar 'tycker att det borde göras enkäter om vad kvinnor vill se för porr, det handlar ju om tillgång och efterfrågan'"

"Men om två killar har sex är det bögporr, har två tjejer sex är det fortfarande porr för killar, och är det en tjej och en kille så är det också porr för killar. Hur ska en tjejporrfilm se ut då?"

"Kan inte killar bara inse att vi tjejer inte vill se porr och hade vi velat det så hade vi tittat på den porren som redan finns... Sen har alla killar tydligen en hemlig dröm om att få spela in en egen porrfilm.."

"Då kan de fanimej göra det tillsammans."

PEACE OUT.


On the edge of glory

En en lärare jag hade i fysik i sjuan på högstadiet sa en gång:

"Varför längtar ni alltid till helgen? Då kommer ni ju bara längta bort hela era liv! Sakna förra helgen istället."

Det låter ju nästan som något Jesus själv hade kunnat säga.
(Jag skrev nästan, så lägg av nu.)

Planen faller ju dock sönder när man är 19 år och spenderar helgerna med att göra bort sig.
Inte en snöbolls chans i helvetet att vill återuppleva mina helger.

Jag behöver en ny helg, en ny chans att tänka
"Jo, men varannan vatten är min grej!"
Hittills har det ju inte funkat.

Så, ge mig en ny helg nu så jag kan gå från ung och dum till gammal och erfaren.

PEACE OUT.

The Adventures Of Rain Dance Maggie

För två dagar sen var jag nere i något som kan kallas en svår depression.
Mitt internet fungerade inte.

Jag vet, det är vansinnigt att må dåligt över att ens internet inte fungerar, men jag kommer antagligen vara en av dem som sitter med snaran runt halsen och gråter när facebook läggs ner.

Hur som helst.

Min första tanke var att be en person av manligt kön att fixa mitt internet.
Det spelade ingen roll vem, bara någon med en snopp mellan benen som har fått hjärnan programmerad sen födseln hur en dator fungerar.

Jag tänker inte gräva djupare angående mina tankar om generalisering.

Det fanns ingen av manligt kön med ett intresse av att hjälpa en dam i nöd i närheten så jag satte mig själv med skiten och gav det ett försök.

Vad hände då?

Jag fixade problemet.
Jag gjorde en systemåterställning av datorn och avinstallerade program som kommit ivägen för mig och mitt internet.
Sedan startade jag om datorn och såg nätverksikonen i nedersta högra hörnet av datorn le mot mig, typ: "Jag visste väl att du skulle fixa det, Rune, jag visste väl det."

På ett ögonblick kände jag mig som den sexigaste tjejen som någonsing vandrat på denna jord!

Ja, ur datanördssynvinkel då.

PEACE OUT.

In my head

Kände för att ta en titt på min bloggstatistik idag och upptäckte att jag inte hade någon. 
Jag hade inte en enda läsare, och absolut inte TVÅ som det brukar vara. (Jag och Albin).

Som sig bör när man bloggar borde jag kanske skriva om vad som hänt i mitt liv sen senast, och kanske slänga in en dagens outfit.

Not gonna happen.

Inte för att jag vill vara elak,
utan för att inget har hänt i mitt liv och jag sitter i pyjamas.

Äh.

PEACE OUT.

Sleeping in my car

Vem fasen hade kunnat tro att en natt vandrandes ute på stan och någon timmes sömn på ett kallt betonggolv resulterar i halsont?
Inte jag i alla fall.

Men jag hade gjort om det.
Ohja.

PEACE OUT.

Can't stop


Nobody weird like me

Jag åt bakpotatis till middag idag, tänkte att ni ville veta det.

Tyvärr åt jag ingen barnmat till idag, bar inte runt på en vovve i en väska, förstorade inte läpparna, fotade inte dagens outfit, bytte inte läggning (men varför inte?)..

Så jag har en bit kvar.

Jag ska nog inte säga upp mig från arbetsförmedlingen riktigt än.

Äsch.

PEACE OUT.

Johnny, kick a hole in the sky

Såg att jag skrev i morse att jag skulle städa lägenheten.
Herreguuuuuuuud.
Vad jag ljög.

Jag vet inte riktigt vad jag gjort idag, men inte har jag städat i alla fall.
Nu när jag tänker efter så minns jag inte alls vad jag har gjort idag...

Jag började nog nalla på fredagsvinet lite väl tidigt, typ klockan sju i morse.
Näääääääääääää, jag skojar bara.

Vodka var det ju.

PEACE OUT.

The uplift mofo party plan


I'm like a lawyer with the way I'm always trying to get you off

Hur kan det vara så enkelt att starta TVn och sätta sig framför den, samtidigt som det krävs mindcontrol like nothing else för att städa toaletten?

Det borde ju vara tvärtom, eller hur? Eller att släpa sig ner till affären? Eller att dammsuga golvet? Damma bokhyllan? Svabba golvet? Diska? Tvätta kläder?

OHJA, det är städdag hemma hos runerune, kulkul.

Slå den du Eve.
Jaha, du har jobbat hela dagen idag och förtjänar att ta det lugnt hela kvällen?
Och du jobbar i morgon med?
JA MEN KUL FÖR DIG DÅ, BARA FÖR ATT JAG INTE HAR ETT JOBB.

Äsch.

PEACE OUT.

Sugar, we're going down

Aaaaaaaahhhhhhh.
Kände för att skrika lite, men har för lite energi för att göra det högt, så varför inte ta ut det över bloggen som alla andra gör.

Let's scream again, denna gången tillsammans!
AAAAAAH!

Ja, det var väl allt jag ville just nu.

God, jag älskar att blogga.

PEACE OUT

Dance, dance 2.0.

Förresten så är det norrmännens fel alltihop.
Det är ju inte mitt fel att de är så jävla överhurtiga där uppe, klart man blir deprimerad.

PEACE OUT.

Dance, dance.

Jaha.

För ett halvår sen (ungefär, grovt räknat, herregud, det är inte SÅ jävla superviktigt) skrev jag mitt senaste inlägg.
Då hade jag planerna på att dra upp till Norgelandet med mina två best friends in crime, Eve och Tetris.

Åkte vi dit? JA
Fick vi jobb? JA
Är Eve och Tetris kvar? JA
Är jag kvar? NEJ
Går jag i terapi, chillar dagarna i ända på ätstörningsenheten i Halmstad och knarkar antidepressiva? JA

Livet blir inte alltid som man väntar sig att det ska bli.

Nu är jag inte särskilt överorolig att detta ska komma ut, främst eftersom att ingen läser min blogg men också för att mitt liv nog inte är såpass intressant att det vore kul att sprida runt sånt här smaskigt skvaller.

Känner du mig och har lust att sprida ut det till allt och alla? Fråga mig om faktan först, vi vill ju inte att du ska sprida ut en massa falska grejer där ute när du ändå tycker att jag är såpass viktig att du vill prata om mig.

Känner du inte mig, men är i någon liknande situation? Kommentera, mejla mig, vadsomhelst. Jag är öppen och skäms inte för vem jag är.

Fan vilket löjligt inlägg.
Nu får jag göra något coolt för att uppväga allt töntigt jag skrev nu.
För det är så det funkar, I promise.

PEACE OUT.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0