Sleeping in my car
Inte jag i alla fall.
Men jag hade gjort om det.
Ohja.
PEACE OUT.
Can't stop
Nobody weird like me
Tyvärr åt jag ingen barnmat till idag, bar inte runt på en vovve i en väska, förstorade inte läpparna, fotade inte dagens outfit, bytte inte läggning (men varför inte?)..
Så jag har en bit kvar.
Jag ska nog inte säga upp mig från arbetsförmedlingen riktigt än.
Äsch.
PEACE OUT.
Johnny, kick a hole in the sky
Herreguuuuuuuud.
Vad jag ljög.
Jag vet inte riktigt vad jag gjort idag, men inte har jag städat i alla fall.
Nu när jag tänker efter så minns jag inte alls vad jag har gjort idag...
Jag började nog nalla på fredagsvinet lite väl tidigt, typ klockan sju i morse.
Näääääääääääää, jag skojar bara.
Vodka var det ju.
PEACE OUT.
The uplift mofo party plan
I'm like a lawyer with the way I'm always trying to get you off
Det borde ju vara tvärtom, eller hur? Eller att släpa sig ner till affären? Eller att dammsuga golvet? Damma bokhyllan? Svabba golvet? Diska? Tvätta kläder?
OHJA, det är städdag hemma hos runerune, kulkul.
Slå den du Eve.
Jaha, du har jobbat hela dagen idag och förtjänar att ta det lugnt hela kvällen?
Och du jobbar i morgon med?
JA MEN KUL FÖR DIG DÅ, BARA FÖR ATT JAG INTE HAR ETT JOBB.
Äsch.
PEACE OUT.
Sugar, we're going down
Kände för att skrika lite, men har för lite energi för att göra det högt, så varför inte ta ut det över bloggen som alla andra gör.
Let's scream again, denna gången tillsammans!
AAAAAAH!
Ja, det var väl allt jag ville just nu.
God, jag älskar att blogga.
PEACE OUT
Dance, dance 2.0.
Det är ju inte mitt fel att de är så jävla överhurtiga där uppe, klart man blir deprimerad.
PEACE OUT.
Dance, dance.
Jaha.
För ett halvår sen (ungefär, grovt räknat, herregud, det är inte SÅ jävla superviktigt) skrev jag mitt senaste inlägg.
Då hade jag planerna på att dra upp till Norgelandet med mina två best friends in crime, Eve och Tetris.
Åkte vi dit? JA
Fick vi jobb? JA
Är Eve och Tetris kvar? JA
Är jag kvar? NEJ
Går jag i terapi, chillar dagarna i ända på ätstörningsenheten i Halmstad och knarkar antidepressiva? JA
Livet blir inte alltid som man väntar sig att det ska bli.
Nu är jag inte särskilt överorolig att detta ska komma ut, främst eftersom att ingen läser min blogg men också för att mitt liv nog inte är såpass intressant att det vore kul att sprida runt sånt här smaskigt skvaller.
Känner du mig och har lust att sprida ut det till allt och alla? Fråga mig om faktan först, vi vill ju inte att du ska sprida ut en massa falska grejer där ute när du ändå tycker att jag är såpass viktig att du vill prata om mig.
Känner du inte mig, men är i någon liknande situation? Kommentera, mejla mig, vadsomhelst. Jag är öppen och skäms inte för vem jag är.
Fan vilket löjligt inlägg.
Nu får jag göra något coolt för att uppväga allt töntigt jag skrev nu.
För det är så det funkar, I promise.
PEACE OUT.
